HCM – vad är det?

Livet med kattuppfödning som största intresse är oftast lärorikt, roligt och omväxlande men ibland även riktigt tråkigt. Och det framför allt när man kommer i kontakt med nya sjukdomar.

Vi ”slänger oss” med ord som FELV, FIV, FIP och ooops så stöter man på en ny förkortning! Detta hände mig i slutet av 2002 då HCM blev ett nytt ord i min vokabulär. Vad är nu detta och hur berör det mig som brittälskare? Jag ska försöka att dela med mig av vad jag har lärt mig under året som gått. Jag har sökt en del information på internet samt i olika artiklar. Jag skriver som lekman och utger mig inte för att vara veterinär…..

HCM är en förkortning av Hypertrofiskt CardioMyopati. Hypertrofisk betyder tillväxt/förtjockning. Det är den vanligaste hjärtmuskeldefekten bland katter och förekommer bland alla raskatter och huskatter. Hjärtmuskulaturen framför allt i vänster hjärtkammare förtjockas succesivt. Detta leder till att hjärtats förmåga att fyllas med blod blir otillräckligt och även att allt mindre blod pumpas ut ur hjärtat. Hjärtat måste kompensera den försämrade slagvolymen, dvs mängden blod som pumpas vid varje hjärtslag, genom att arbeta hårdare och slå fortare. Som en följd av detta kan katten bla drabbas av lungödem och blodproppar i bakbenens blodkärl. Det finns inga botemedel för en katt som drabbats av dessa problem utan det handlar om lindring. Bla kan medicin ges för att sänka blodtrycket samt förebygga blodproppar.

Hur är det då med ärftligheten? Studier pekar på att sjukdomen ärvs autosomalt dominant. Med det menas att en av föräldrarna måste vara drabbad av sjukdomen för att avkomman ska få HCM. Men att sedan upptäcka sjukdomen är inte alltid så lätt … Studier på Maine Coon-katter har visat att trots att anlaget är dominant slår det inte alltid igenom.

Jag kom i kontakt med HCM då ett ”barnbarn” fick diagnosen. Det var en avkomma till en hane från min uppfödning. Jag kände då direkt ett behov av att ”spåra” bakåt bland mina katter - först och främst via hankatten som vid det tillfället redan var kastrerad. Detta spårningsarbete blev lite av ett internationellt samarbete! Avkomman i Holland, pappan i Sverige och mamman i Norge! I bla Holland och Belgien har man påbörjat arbetet med att hjärtscanna i förebyggande syfte innan katten påbörjar sin avel. Det var på så sätt som mitt barnbarn upptäcktes. Mamman till den aktuella katten ”friades” men det gjorde inte pappan. Då mina nuvarande fertila katter är besläktade med honom väckte detta väldigt många funderingar och svåra kval. Hur skulle jag gå vidare med denna kunskap? Jag bestämde mig ganska snabbt för att undersöka …

Hur går då diagnostiseringen till? Hjärtat ultraljudsundersöks av veterinär med specialistutbildning i kardiologi. Diagnosen ställs då man väger samman, inte bara hjärtväggarnas tjocklek, utan bla även om där finns asymmetrier. Som jag har förstått ligger den övre gränsen på väggarnas tjocklek på ca 6 mm. Hmmm, det kan inte vara lätt att bedöma en katts hjärta som bara väger ca 20 gram! Då HCM tyvärr utvecklas under en lång tid finns rekommendationer att scanna avelskatter vid flera tillfällen fram till en ålder av 5-6 år. Den information som jag har fått är att första scanningstillfället inte bör göras före 1-1,5 ålder. Runt 2 års ålder är hanens hjärta fullvuxet och honans hjärta vid 3 års ålder. Om undersökningen görs innan hjärtat är fullvuxet kan man se resultatet som en vägledning inför ev avel men man bör göra ytterligare scanning då katten är äldre. Som jag tidigare har skrivit pågår arbete bland brittuppfödare i bla Holland och Belgien. Bla skickades en ganska omfattande mailinglista ut under första delen av 2003. Dit kunde man (kunde) skicka (in) sina testresultat. Utifrån belgisk/hollänsk information framgår att undersökningar gjorda då katten har ett fullvuxet hjärta ger en 80 % säkerhet. Detta att jämföra med PKD undersökningar som har 98 % säkerhet.

I Sverige finns en handfull veterinärer med denna kunskap. De veterinärer som jag vet utför undersökningen är Martin Rapp på Strömsholm djursjukhus, Anna Tidholm på Albano i Stockholm, Jens Häggström på Ulltuna i Uppsala, Torkel Falk i Helsingborg, Björn Åblad i Göteborg samt Henrik Nyberg i Skara.

Till dags dato har det resulterat i att jag har 7 scannade katter och då både yngre fertila och äldre kastrater.

Vid mina ”hjärtbesök” på djursjukhuset har jag träffat på 2 andra britter. Båda dessa britter hade också HCM som diagnos! Då väcks ju genast nyfikenhet över deras föräldrar och släktingar. Tack vara positiva ägare har jag tagit del av deras stamtavlor. Visst finns det vissa gemensamma nämnare men till stor del en blandning av välkända svenska brittlinjer.

Ibland ”pratas” det bland oss brittmänniskor om vissa linjer som har hjärtproblem. Finns det ordentligt med belägg för det eller är det mera ”bara prat”? Finns det flera som har erfarenhet av att scanna katter för HCM? Förebyggande, eller efter att ha katter som insjuknat?

Det är viktigt att vi bibehåller en öppenhet inom rasen, både för glädjeämnen och tråkigheter. Jag har tagit ställning för att fortsätta att scanna mina katter som ska gå vidare i avel. Vi kan säkert inte ”testa bort” alla problem men kan man arbeta förebyggande tycker jag att det är bra!

Vid pennan

Ulrika Stefansson, Suncat’s britter i Västerås